”Come, it is time to keep your appointment with the Wicker Man”, säger Christopher Lees Lord Summerisle i den beryktade näst sista scenen precis innan detektiven möter sitt brinnande öde. Vid den här tidpunkten i filmen är det lätt att se invånarna i Summerisle som skurkarna i den här historien, som fångar en oskyldig man och offrar honom för sina grödors bästa och för sin överlevnad i stort. Men med tiden kommer förändring, och eftersom 50 hela år har gått sedan Robin Hardys The Wicker Man släpptes, kan vi se filmen som ett exempel på hur okunskap om andra kulturer än den egna kan få fruktansvärda konsekvenser. Vem var egentligen skyldig i det här fallet?
Allvarliga konsekvenser
(Bildkredit: Studio Canal)
Vi vet hur absurt det låter, att en man som mördas för att han helt enkelt existerar på en plats som är främmande för honom, skulle vara förtjänt av denna vedergällning i någon form. Och innan någon larmar myndigheterna, nej vi tolererar inte mord, men vi kan inte låta bli att heja på lokalbefolkningen. Detta är en trend som vi har sett dyka upp upprepade gånger under de fem decennier som har gått, både i undergenren folkskräck och utanför den också.
I Ari Asters mästerverk Midsommar från 2019 ser vi en grupp amerikanska studenter gå in i en pittoresk svensk kommun för att undersöka gruppens märkliga livsstil för ett avhandlingsprojekt. Under hela filmen behandlar amerikanerna HÅrga som något att studera och döma, med en som rotar igenom heliga dokument och en annan som hoppas kunna förföra en ung flicka. När varje medlem får sitt straff känner vi nästan en känsla av lättnad och rättvisa.
Ett mer extremt exempel är Ruggero Deodatos Cannibal Holocaust, en skräckfilm som skakade om det tidiga 80-talet, där en grupp västerlänningar invaderar ett isolerat samhälle i Amazonas, filmar och hånar nybyggarna och till och med går så långt som att misshandla en av dem.
The Wicker Man är inte lika svartvit i sin moral. Edward Woodwards Sargent Howie gör egentligen aldrig något fel, lagligt sett, vilket gör hans död ännu mer chockerande. Vi måste dock påpeka att han varnas av lokalbefolkningen flera gånger. Både Willow, hyresvärdens dotter, och skolläraren råder honom att ge sig av innan firandet. May Morrison, som driver postkontoret, påpekar hans kulturella okunnighet och säger: ”Sluta lägga dig i saker som inte angår dig.”
Vi måste komma ihåg att precis som i Cannibal Holocaust har detektiven att göra med en grupp som är isolerad från resten av världen, och det inkluderar vad vi anser vara ”normalt” när det gäller värderingar, moral och etik. Om du har levt i ett samhälle med strikta traditioner hela ditt liv, är det troligt att du kommer att fortsätta dessa traditioner, även om det innebär att du går emot normer eller lagen.
Samhälle vs lag
(Bildkredit: Studio Canal)
Detta leder oss in på de gamla frågorna om arv och miljö och samhälle och lag. Hur kan vi veta att det vi gör är fel om vi har fått lära oss att det är rätt? Det samhälle vi föds in i och den utbildning vi får formar våra etiska värderingar och vår moraliska kompass.
Detta tema har utforskats ytterligare inom genren. I Eli Roths Green Inferno får vi till exempel se en grupp aktivister landa djupt inne i Amazonas där de snart blir jagade av en kannibalistisk stam som är helt avskuren från omvärlden. Hur hemskt och brutalt det än låter så känner stammen inte till något annat sätt att leva, de ser inte aktivisterna som människor utan som en främmande kraft, vilket gör barbariet lite mer förståeligt.
Det finns dock en uppenbar annan sida av denna debatt som vi ännu inte har tagit upp. Polismannens död var oundviklig och kulten planerade att mörda den intet ont anande polisen hela tiden, vilket de avslöjade i slutet. Lokalbefolkningen har lockat hit honom med avsikten att döda Howie, men de gör det av desperation. Deras grödor misslyckades föregående år och de behöver ett offer för att blidka sina gudar av rädsla för svält. Det är uppenbarligen en ond handling, men en handling som utförs av rädsla och vad de ser som nödvändighet.
Rädslan för det okända
(Bildkredit: Studio Canal)
Redan från början av filmen är vi nästan tvungna att se Summerisle-borna som de andra. Vi får följa den konservativt kristne sergeanten Howie när han anländer till den lilla skotska ön Summerisle för att undersöka en rapport om ett försvunnet barn. Genom hans ganska traditionella, västerländska ögon ser vi invånarna i Summerisles sexuella uppvisningar och märkliga hedniska ritualer. Men vi måste påminna oss själva om att detta bara är konstigt för polismannen (och en del av oss) eftersom det är så långt ifrån hur han lever.
”Du kommer helt enkelt aldrig att förstå offrandets sanna natur”, säger May Morrison och påminner Howie om att han är en outsider och helt enkelt inte förstår det hedniska sättet att leva. Denna brist på förståelse får Howie att frukta lokalbefolkningen och det han inte känner till.
Rädslan för det okända har utforskats i otaliga skräckfilmer och gotisk litteratur, med ursprung i romaner som Bram Stokers Dracula, där monstruositet och kaos återfinns i främmande länder och bland okända människor. Detta sätt att tänka är kopplat till själva vårt väsen, vilket på sätt och vis rättfärdigar både Howies och invånarna i Summerisles handlingar, åtminstone i deras sinnen. På så sätt kan vi dra slutsatsen att The Wicker Man inte bara är en historia om gott mot ont, eller kristna mot hedningar, utan snarare en lektion i att vara medveten om kulturella skillnader och våra egna fördomar – och en påminnelse om att inte sticka näsan i blöt där den inte är önskad.
The Wicker Man 1973 finns att streama på BBC iPlayer i Storbritannien och att hyra på Prime Video i USA. När vi återvänder till 2000-talet kan du kolla in vårt urval av de bästa skräckfilmerna genom tiderna och alla de kommande skräckfilmerna som är på väg.