När Elden Ring officiellt presenterade sin efterlängtade expansion tidigare i år frågade vi oss: Är Shadow of the Erdtree den Elden Ring Miquella DLC som vi har velat ha hela tiden? Utifrån det lilla vi hade att gå på vid den tidpunkten verkade påståendet rimligt. Med sitt långa, blonda och flätade hår ser den ensamma figuren på den enda bilden verkligen ut som Miquella – och det faktum att orädda dataminers hittade oanvänd Miquella-dialog kort efter Elden Rings lansering i februari 2022 understryker den här teorins potential.
Vi har fått nästan ingenting från FromSoftware under tiden, och Elden Ring har hoppat över varenda live showcase sedan dess – från PlayStation till Xbox och Geoff Keighleys Summer Game Fest i juni – och därför har vi egentligen inte mer känsla för vad det innebär nu än vad vi hade för några månader sedan. Precis som alla andra finns det massor av saker jag skulle vilja se från Elden Ring Shadow of the Erdree DLC. Vi skrev till och med en önskelista för Elden Ring DLC vid den här tiden förra året. Men medan den efterlängtade expansionen fortfarande är en gåta har jag insett att det finns en sak som jag gärna skulle vilja se tillbaka: offensivt långa boss runs.
Ha det bra snart
(Bildkredit: FromSoftware)Landet mellan
(Bildkredit: Bandai Namco)
Elden Rings mest absurda platser har hjälpt mig att uppskatta Dark Souls 2:s mest splittrande funktion
Vid förhandsvisningen i slutet av 2021 sa Austin Wood från GamesRadar+ att Elden Ring redan är det mest lättillgängliga spel som FromSoftware någonsin har gjort. Oavsett om du tror på den idén eller inte, är Elden Ring definitivt det mest förnuftiga utvecklaren har skapat – genom att hela världskartan är utforskbar från början som ett sätt att uppmuntra nyfikenhet i utforskandet, och det faktum att Site of Grace checkpoints är utspridda runt de dödligaste fästena mycket mer frikostigt än tidigare FromSoft-spel.
Under mina första dödstunga timmar i Lands Between tyckte jag att det sistnämnda var fantastiskt. Den korta promenaden från Castelward Tunnel till Margit, The Fell Omen boss fight var en gudagåva – liksom att runda hörnet från Secluded Cell för att ta sig an Godrick the Grafted; eller promenera nerför en liten trappa för att slåss mot Malenia om och om igen (och om och om igen). Enkelt uttryckt: att kunna köra bossstrider efter varandra fick misslyckanden att kännas flyktiga, och kringgick samma trötthet och frustration som jag hade vant mig vid i tidigare FromSoftware-spel.
Snabbspola fram ett och ett halvt år i verkligheten, och några hundra timmar i spelet, och jag finner mig själv längta efter något jag aldrig trodde var möjligt. Jag menar inte att varje bossrunda från kontrollpunkt till strid ska vara en Demon’s Souls-liknande handske, men jag tog definitivt för givet hur bra känsla det verkligen var att lyckas navigera dessa dödliga spel – och sedan övervinna en jävligt svår bossstrid i slutet. Visst, Elden Rings öppna värld förändrar sammanhanget och logistiken för långa bossrundor (för att inte tala om inkluderingen av Torrent), men resan från Crumbling Farum Azula Site of Grace till Godskin Duo-kampen; eller utflykten till Maliketh på samma plats kändes som Dark Souls och Demon’s Souls brutala bossrundor.
(Bildkredit: Sony)
”Jag skulle gärna vilja se ett stänk av mer brutala boss runs”
Demon’s Souls har inga som helst kontrollpunkter på mellannivå, och även om genvägar kan låsas upp i de flesta områden, är vägen tillbaka till en given bossarena efter att ha bitit i gräset alltid mödosam. I Latrias torn, till exempel, kan du ta två vägar till den första nivåns Fool’s Idol-strid: en av dem är full av Mind Flayers och Black Phantoms; den andra är fylld med färre generiska fiender, men innebär att du måste undvika en salva av dödliga pilar från en enorm katapult. Oavsett vilken väg du väljer väntar en osynlig bågskytt på din ankomst till trappan som leder till bossarenan för att, ja, bara för att.
Vi kanske inte går tillbaka till den svårighetsgraden i Elden Ring’s Shadow of the Erdtree, men jag skulle gärna vilja se ett stänk av mer ansträngande bossbanor än vad som redan finns i grundspelet. Bara att skriva dessa ord får mig att känna mig som en galning, men efter att ha tillbringat långt över 300 timmar i Lands Between är det här jag är. Kanske börjar jag bara bli rastlös medan vi väntar dag för dag på DLC – men om ryktena om upp till 30 nya bossar visar sig vara sanna kanske jag bara får min önskan uppfylld. Till det bättre eller, mest troligt, till det sämre.
Medan vi väntar på DLC:n kan du kolla in vårt urval av spel som Elden Ring.