Vi är inte ens halvvägs till 2023 och det har redan varit ett bannerår för stora utsläpp med bum-dumande körtider. Beau är rädd, John Wick: Kapitel 4, Babylon och (2022 HOLDOVER) AVATAR: Vägen för vatten som alla skjuter eller överskrids det tre timmars märket, medan de långa gillar mördare i blommånen och ockuperade staden fortfarande är till komma.
Jag tror på att filmer borde vara så länge de behöver vara för att berätta den bästa historien de kan – oavsett om det är 90 eller 190 minuter. Men om Jumbo -körtiderna ökar, tror jag att det är hög tid att avbrottet gjorde ett comeback. De omedelbara fördelarna är uppenbara: ett avbrott för att sträcka benen/använda loo/lager på snacks utan att missa en viktig del av filmen. Och om du, precis som jag, aldrig skulle underhålla idén att sitta ner för en maratonfilm utan full mage och tom urinblåsan, skulle en paus garantera färre distraktioner från folk som går på tårna och startar över hinkar med popcorn i mörkret.
Det är inte som att avbrott är ett främmande koncept. I teatern är de standardpraxis, medan Bollywood -filmer är allmänt visade över Storbritannien med avbrott. De har också en chans att diskutera med vänner (eller främlingar, om du känner dig modig) vad du just har sett och dina förväntningar under andra halvlek, potentiellt avskräckande irriterande prat under själva filmen.
En paus kan också vara ett verktyg för berättare. Roadshow-frisläppandet av The Hateful Eight hade en avbrott som noggrant placerades för maximal påverkan vid en vändpunkt i berättelsen, medan Bollywood-filmer ofta är strukturerade runt mid-filmvridningar som säkerställer att midsektionen aldrig sjunker. Och innerst inne har jag alltid trott filmer som Gone With the Wind, Once Upon a Time in America, och The Dances With Wolves utökade utgåvan för att vara episk på en helt annan nivå för de flesta filmer, delvis på grund av deras grandiosintrång.
Ingen hävdar att kokainbjörnen eller Super Mario Bros.-filmen behövde en 15-minuters andning i mitten (även om vissa föräldrar kan, angående det senare). Men med rätt film kan en avbrott kraftigt förbättra den filmiska upplevelsen. Eller är det bara jag?
- Är det bara jag, eller kräver blockbuster för mycket läxor?
- Är det bara jag, eller är ”emo Parker” -scenen en spindelklassik?
- Är det bara jag, eller är 90 -talets actionbio den bästa?